Global Water Resources Distribution

Global Water Resources Distribution

De totala vattenreserverna i de tio länderna med de rikaste vattenresurserna står för 65% av världens totala vattenförsörjning, medan allvarliga vattenbrist påverkar 80 länder, hem till 40% av den globala befolkningen. Den globala efterfrågan på vattenresurser växer med en oroväckande takt, medan mängden vatten som är tillgängligt för konsumtion minskar kraftigt.

Vattenresurser står inför en allvarlig kris, och vissa oroar sig för att den sista droppen vatten på jorden kommer att vara mänskliga tårar.

Vatten är en värdefull resurs som är nödvändig för mänsklig överlevnad och utveckling.
Ett forntida talesätt säger,"Tre berg, sex floder och ett fält."Även om jordens totala vattenvolym är cirka 1,4 miljarder kubikkilometer, består cirka 97,5% av den av saltvatten, främst finns i hav och saltvatten sjöar.
Sötvattensresurser utgör endast cirka 2,5% av den totala vattenförsörjningen, med de flesta av det låsta i glaciärer, permanenta snöhattar och permafrost vid polerna.
Den verkligt användbara delen består av floder, sjöar och grunt grundvatten, som står för bara 3 0. 3% av de globala sötvattenresurserna och cirka 0,75% av jordens totala vattenvolym.

På 1900 -talet var tillväxttakten för den globala vattenförbrukningen mer än dubbelt så stor som befolkningen. Den snabba ökningen av den globala sötvattensförbrukningen har förvärrat utmaningarna för vattenresurser, vilket gör vattenrelaterade frågor mer framträdande. Som ett resultat har den strategiska betydelsen av vattenresurser blivit allt tydligare.

Det förutsägs att vatten under 2000 -talet kommer att bli en avgörande faktor för att bestämma en nationers rikedom. Dess värde kan till och med konkurrera med betydelsen av olja för mänskligheten i början av 1900 -talet.

Fördelningen av vattenresurser i världen idag är mycket ojämn.

Ur perspektivet av geografi och befolkningsfördelning, nio länder-Canada, USA, Brasilien och Colombia i Amerika; Ryssland, Kina och Indien i Eurasien; Demokratiska republiken Kongo i Afrika; och Indonesien i Indian and Pacific Oceans-innehav 60% av världens sötvattenresurser.

Men 80 länder och regioner, hem till 40% av den globala befolkningen (cirka 1,5 miljarder människor), upplever allvarliga sötvattenbrist. Bland dem är 26 länder, med en kombinerad befolkning på cirka 300 miljoner, i ett tillstånd av extremt vattenbrist.

Ur perspektivet av geografisk miljö och naturlig begåvning, med undantag för Europa, som drar nytta av en gynnsam geografisk miljö och relativt rikliga vattenresurser, har alla andra kontinenter regioner som upplever olika grader av allvarliga vattenbrist.

De mest uttalade bristerna inträffar i de landstängda länderna i Afrika söder om Sahara, där nästan varje nation står inför allvarlig vattenbrist. Liknande utmaningar finns också i delar av Asien.

Ur perspektivet av historisk utveckling och befolkningstillväxt har vattenförbrukningen per capita alltid ökat. I BC var till exempel vattenförbrukningen per capita cirka 12 liter per dag, under medeltiden ökade vattenförbrukningen per capita till 20-40 liter, och på 1700 -talet ökade det till 60 liter. För närvarande konsumerar vissa stora städer i utvecklade länder 500 liter vatten per dag.

I utvecklingsländerna ökar också efterfrågan på vatten. I mitt land har till exempel stadskonsumtionen fördubblats flera gånger under de senaste 20 åren.

Historiens trend är irreversibel, begåvningsskillnaderna i naturlig geografi kan inte förändras och den spända situationen för vattenförsörjning och efterfrågan kan bara bli allt svårare.

Först och främst ligger betydelsen av vattenresurser för mänskligheten inte bara i kvantitet utan också i kvalitet.

För närvarande saknar nästan 1,1 miljarder människor över hela världen tillgång till rent dricksvatten. Varje år dör cirka 4 miljoner människor av sjukdomar orsakade av förorenat vatten, med barn under fem år som står för nästan 11% av dessa dödsfall. Dessa frågor är särskilt allvarliga i utvecklingsländerna.

För det andra kommer den globala efterfrågan på vattenresurser att fortsätta öka i framtiden. Att ta itu med den växande efterfrågan samtidigt som han hanterar begränsade resurser ger en annan stor utmaning vi måste möta.

Å ena sidan, för många utvecklingsländer, ligger nyckeln till att lösa global fattigdom i utvecklingen av jordbruket. Sedan 1950 har framsteg inom jordbruket spelat en avgörande roll för att minska fattigdomen och stabilisera livsmedelspriserna.

För närvarande tilldelas mer än 70% av den globala efterfrågan på sötvatten till jordbruket. För att uppnå FN: s millenniumutvecklingsmål att halvera världens dåliga befolkning (med 1990 som basår) skulle jordbruksvattenanvändning behöva åtminstone fördubblas.

Å andra sidan lever mer än 2 miljarder människor över hela världen i torra regioner, som också innehåller 41% av världens åkermark. Nästan en tredjedel av den globala befolkningen påverkas av vattenbrist. Den långsiktiga förmågan hos vattenresurser att upprätthålla mänsklig utveckling har blivit en ökande oro.

För det tredje har den snabba utvidgningen av större städer lett till en växande efterfrågan på vattenresurser, med effekter som är svåra att kvantifiera. Sedan början av 1900 -talet har antalet större städer med befolkningar som överstiger en miljon stigit från 16 till 532, inklusive många megaciteter med över 10 miljoner invånare.

För närvarande saknar vi fortfarande en omfattande och vetenskaplig bedömning av effekterna av dessa stora och megaciteter på vattenresurser och klimatförändringar. Dessutom har vi ännu inte föreslagit genomförbara lösningar eller genomför effektiva åtgärder för att proaktivt hantera denna enastående utmaning.

För att hantera dessa utmaningar kan vi vidta åtgärder från följande två aspekter:

Å ena sidan måste länder stärka hanteringen och regleringen av vattenresurser. Detta inkluderar att förbättra internationellt samarbete och samordning, minska förluster av vattenledningar, främja effektiv vattenbevarande och förespråka för återvinning och återanvändning av vattenresurser.

Å andra sidan, när det gäller jordbruksvattenanvändning, måste ansträngningarna fokusera på att förbättra vatteneffektiviteten. Jordbruket står för två tredjedelar av den globala vattenförbrukningen. För att säkerställa hållbar utveckling samtidigt som grödor är att antagandet av vetenskapliga jordbruksmetoder, effektiv vattenanvändning och anpassning av bevattnade mark till framtida behov av vatteneffektivitet är viktiga för mänsklig överlevnad och långsiktig hållbarhet.